Har en kväll då jag känner mig väldigt ensam. Jag vet att de troligen beror på missförstånd men dum som jag är så kan känslorna inte sluta göra ont ändå. 
Jag har haft besök av syrran i dag så de är inte alls så att jag inte träffat någon tvärtom. Men de är andra dagen som jag trott att jag ska få träffa en vän men så har det inte blivit så. Vi har hört av oss på sms tidigare på dagen och då har jag tolkat det som att vi skulle höras på kvällen och när kvällen kommer har hen inte varit där. Jag vet de är sommar och man njuter av de sista lediga dagarna. och även om vännen varit där hade jag nog inte lyckats säga så mycket trots att jag skulle önska att vi kunde ha ett sådant där djupt samtal igen. Men nej tiden är fel och jag uppfattade det som skrevs fel så vi skulle inte träffats över internet i kväll och vist de är inte hela världen men de gör ensamheten så tung. Och då pratar jag inte om de fysiska ensamheten utan den själsliga den som man bara har med några få dom där som man kan sitta tyst tillsammans med o ändå känna hur energin tankas upp.

Nu har äntligen tystnaden lagt sig över höjden och jag ska försöka att kunna få lite mer sömn. Behöver det om jag ska orka med morgondagen. Har sådan tur att min syster är ute på en tur med sin pojkvän och då åker dem förbi här på vägen så vi beslutade att träffas ute på en parkeringsplats så kan en av oss gå in på affären och handla lite glass och så tar vi med oss hunden och går tvärs över gatan till en park där det brukar va rätt mycket träd men inte så mycket folk.  Vist de är bilar på alla sidor så inte så trevligt men de är skugga vilket är bra för hunden och det är inte så långt o gå så glassen inte hinner smälta och vi får sitta lite i ensamhet så vi ändå kan hålla på distanseringen. En lagom utflyckt för en trött tös som mig vars energi nivå är väldigt lågt.

Åter en natt med ångest somnade o sov ett par timmar men vaknade i ångest. Vet inte varför men det är ju hela ångestens problematik att man inte riktitigt vet varför man bara har den. Kanske var det pga av ljudet utifrån, grannarna har inte kommit in i några normala rutinner utan är ute med sina familjer (inkluderat de små barnen) och leker och stojar till långt efter midnatt. Jag får det inte riktigt att gå i hop. Jag har alltid fått höra hur viktig skolan är för barn i andra länder och hur de skulle göra vads som helst för att få gå i skolan. Men  det verkar va nått de glömmer när de kommer till Sverige. Misstolka mig inte fel nu, jag har inget emot invandrare jag är missionärsbarn så för mig är mörkhy mer normalt en ljus hy. Men de  jag märkt här där jag bor är att invandrarnas är ute med sinna barn LÄNGE mer eller mindre hela nätterna och hur ska barnen ha en chans att orka med skola och dagis då. De svenska barnen blir inropade på kvällen men då har knappt de andra familjerna kommit i gång.

Som sagt misstolka mig inte de låter som de har väldigt trevligt och i bland hade jag nästan önskat jag hade kunnat fråga om att få vara med för de finns inga som kan få mat att lukta så gott som dem från andra länder. Men samtidigt så är de ju så att vi måste respektera att vi bor i hyreshus där de är lyhört och de finns regler som säger att mellan kl 23-06 så ska de vara tyst .

När jag nu är i gång o gnälla undrar jag om de skulle kunna gå att göra om entren till huset,  Jag har en ide om att alla som bor i huset skulle ha som en , hmm nu har jag tappat ordet gör de i bland pga min hjärntrötthet, jag ser bilden framför mig så får försöka beskriva det i stället. Tänk er att ni har som en  rund liten dosa eller som ett passerkort som man kan hålla upp mot en avläsare och när man gör det så öppnas dörren. Undra om de skulle kunna hjälpa om alla familjer får så varje medlem har var sin  om man då skulle slippa att folk stälde upp entredörren!?!  jag vet att de kanske är gnälligt men när man ställer upp dörren med dörrmattan så skapar man en hinderbana jag inte klarar. 

Är jag gående så blir marken ojämn och där mattan skulle legat blir ett hål så min redan dåliga balans gör att jag ramlar. Och kommer jag i rullstol så tar jag mig inte upp över den knögliga mattan som lagts i dörr hålet för att hållla upp dörren och om jag mot förmodan skulle lyckas ta mig upp så kör jag fast i hålrummet där den skulle legat då kanten är för hög för mig att ta mig upp för med rullstolen.

Hyresgäst föreningen har skickat ut information om att detta är förbjudet åtminstone två eller tre ggr denna sommar men lik väl så är det lika dant var o varannan dag. Att dörren låses är ju för våran säkerhets skull för att ingen ska gå in i våra källar utrymmen osv.